no hati'n

    
 
Dat moment när du ska gå upp för trappan, det är kolsvart och du har en kopp te i handen. Och det känns som om det är ett monster bakom dig, och du kan inte springa för då spiller du ut all te över allt. 
Usch hemsk känsla.
 
Jah, idag (eller a-a igår klockan är över 12 bre) så var det klassikern. En mil på längd. Jag var sjuk men jag ville liksom prova och se om jag kunde. Och ALDRIG att jag gör det där igen! Det var så jäkla tråkit och jobbit och tråkit... och tråkit. Det sög så jävla hårt. PLUS att alla andra fick en kexchoklad när dom kom imål, förutom jag!
Fråga mig inte varför. Sen hittade jag ingen festis som man tydligen också skulle få. också fanns det ingen sallad till hamburgarna. Äcklit vare, en köttklump och degigt bröd. Men jag var där och jag gjorde de iaf *STOLT*

A-a men nu blev jag ännu mer sjuk bara för det, kan inte prata. Låter som en kråka. Hostar 24/7. Så jag vet inte om jag ska till skolan imorrn. No hati'n. Nu är jag faktiskt sjuk 4real. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0